Det är lätt att falla in i höstmörkret och då missa de härliga dagarna som årstiden bjuder på. Idag har himlen varit helt molnfri och solen har värmt gott i ansiktet likt en ljummen försommardag. En välbehövlig upplevelse för mig som just nu har lite för många bollar uppe i luften. Flyttar det sista ur min gamla lägenhet och efter det vet vi ju alla att det kommer något som kallas flyttstädning. Phust. Så träningen fick stå över idag, jag hann helt enkelt inte mellan uppdragen. Det händer mycket sällan att jag hoppar ett planerat pass, men jag fick välja mellan att träna med en stressad kropp eller att inte träna alls vilket blev enkelt val för mig. Jag kan inte träna på krympt tid, jag bryter bara ner mig själv.
Om man tittar noga på fotot skymtar man månen. Snett bakom mig till vänster lyser solen som aldrig förr. Klockan är runt tio denna onsdagsmorgon och det är sällan man har förmånen att se de två tillsammans bara ett stenkast från varann. Två strålande tvillingar som är födda ur samma syfte fast att verka vid motsatta tidpunkter. Att ge ljus. Något att tänka när mörkret kommer.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar