Om att prestera, att vända fokus utåt för att sätta upp ytterligare ett mål som tar oss framåt. Söka bekräftelsen där alla talar om hur duktig och målmedveten du är.
Alla dessa mål. Mål som också gör oss besvikna när vi inte når dom, vi kanske inte ens kommer halvvägs för att något på vägen hindrar oss. Med huvudet hängande under armen svär vi och trycker ner oss själva . Den där kroppen, de där magrutorna eller den där tiden jag så gärna ville slå. Den önskade vikt nedgången lyser med sin närvaro.
Det känns som alla lyckas utom jag.
Sedan vänder vi oss till våra medmänniskor, peppar och stöttar i alla lägen. Ber dom att kämpa och ta sikte mot målet. Påminner dom om vart de ska när de tappar bort sig i prestations dimman. Säger till dom att inte fokusera så mycket på utseendet och att de där kilona på vågen inte är det viktiga i livet. Att kärleken, tryggheten och respekten finns inom oss till oss själva. Vi påminner om att träning handlar om att ta hand om sig, ge sig själv det bästa och att målen bara är en bonus.
Det är vägen fram till målet som är det viktiga, det är då du växer och utvecklas, säger vi till våra vänner med kärlek i rösten.
Gör det du drömmer om att göra, då blir du lycklig. Vi tillägger gärna att vi tycker mycket om våra medkamrater, oavsett om de tar sig fram i livet eller inte.
Du måste ta hand om dig, avslutar vi.
Så då undrar jag vart detta dubbla budskap tar in på fel väg? Var blir det olagligt att bejaka sig själv, att ge sig själv det bästa av alla världar i alla angelägenheter? Var i vår livsfilosofi blir det förbjudet att säga att vi älskar oss själva, att vi duger och att vi alltid strävar för att göra det bästa? Varför är det inte tillåtet att säga nej när vi behöver? Om vi nu inte tillåter oss att göra alla dessa underbara saker till oss själva som vi önskar våra medmänniskor, var ska vi då finna kärleken, tryggheten och respekten till oss själva?
Ta hand om dig, för det är du värd. Älska dig själv, så som du är, för det du gör och för det du vill uppnå. Ge dig själv den trygghet och respekt du vill ge till andra. Tillåt dig att drömma och att sätta upp vägar som leder till din dröm. Bara du har kraften. Rädda och fånga upp dig själv när ravinen rasar, för det kommer den att göra och sprid då dina tårar om du behöver. Använd sedan kärleken till för att torka dom och res dig igen.
Ge dig själv det bästa av livet, så du sedan kan ge det bästa vidare till dina medmänniskor.