Jag kunde inte låta bli. Haft det i tanken i veckor nu men inte känt mig redo. Men så idag skrek kroppen efter en stor utmaning och då är det bara att satsa! Mina 3 första la jag på 5:27, följande 3 på 5:12 för att sen bara öka tempot var 5oo meter. Min sista gick på 4:o6 vilket vittnar om att det finns mer att ge. Inga stumma ben eller någon blodsmak i munnen. Bara en hejdlöst lycklig nästan gråtfärdig tjej som nått ett av de svåraste målen på mycket länge tack vare en kropp som inte ha orkat.
Jag har sprungit min första mil sen jag var 15 år.
Sluttid: 51:06
2 kommentarer:
Bra sprunget! Och vad fin mössan är som jag såg i det andra inlägget! Passar dej perfekt!
Tack Karin! Svårt att veta vad jag skulle lägga mig på för tempo när det var så länge sedan. Men det gick ju bra och det finns upp till en minut att kapa till :-)
Och mössan ,tack, ja inte är den så praktisk den heller ;-) men jag älskar den!
Skicka en kommentar