De där små orden. Till din medmänniska.
Det där varma leendet till någon du inte känner - var inte rädd att ge kärlek. Släpp förbi gångare när du kör bil - istället för att ha så bråttom. Eller hjälp en medmänniska som har problem i parkeringsautomaten - istället för att stå och sucka för det tar för lång tid. Skicka ett kort till en vän du tycker om - oväntad kärlek gör världen rosa. Bjud hem någon som du vet är ensam - alla behöver gemenskap. Ge någon en komplimang - säg det vackra du tänker.
Det där varma leendet till någon du inte känner - var inte rädd att ge kärlek. Släpp förbi gångare när du kör bil - istället för att ha så bråttom. Eller hjälp en medmänniska som har problem i parkeringsautomaten - istället för att stå och sucka för det tar för lång tid. Skicka ett kort till en vän du tycker om - oväntad kärlek gör världen rosa. Bjud hem någon som du vet är ensam - alla behöver gemenskap. Ge någon en komplimang - säg det vackra du tänker.
Idag var det min tur när en ung kvinna med sina två manliga träningskompisar gav mitt hjärta något att växa i.
Hon vågade, fast hon inte pratade svenska. Hon klev utanför sin trygghetszon som om den handlingen var det mest naturligaste i världen. Utan att tänka. Med vänliga, glada ögon och ett öppenhjärtigt leende.
Sånt beundrar jag. Så vill jag också vara.
Så jag tar efter
Så jag tar efter
2 kommentarer:
Underbart att möta sådana människor! Jag är säker på att du är en sådan medmänniska, Malin-Charlotta!
Ja, det var ett underbart möte. En fin förebild att ta efter. Och tack Karin, vi har alla det i oss :-)
Skicka en kommentar