Så jag tänkte, vad är egentligen ett mål? Många förknippar det möjligtvis med storslagna händelser, som att bestiga ett högt berg, hoppa fallskärm, göra karriär eller vinna det där loppet man alltid drömt om. Skaffa familj, resa till främmande länder eller att köpa en sportbil. Vad vi missar här är att ändra en vardagsvana också är ett mål. Det kan vara att sluta med morgonkaffet, stiga upp en halvtimme tidigare varje dag för att få en stund stillhet på morgonen, läsa en bok man länge längtat efter eller att börja skriva dagbok. Mål kan vara fysiska, materiella och även andliga. Att bejaka sitt inre på olika sätt kan också vara ett mål, börja meditera eller föra in en stund av avslappning i vardagen. Vad man än väljer, ska man välja det som är rätt för en själv, inte vad man tror att andra förväntar sig. Rädslan för att misslyckas har vi alla och jag skulle vilja ställa frågan om man verkligen kan misslyckas? Låt säga att du inte nådde bergstoppen du skulle bestiga, visst, du kom inte ända fram, men fick du ändå inte något med dig på vägen som fick dig att växa och utvecklas i ditt inre? Du fick glädje och kunskap som du annars inte fått uppleva och kanske bringade din resa också tårar och misstro. Här är alla känslor välkomna.
För dig som räds dina mål, våga titta på dom, skriv ner dom och börja prata om dom inför dina vänner. Sätt upp ett tidsperspektiv och börja sedan leta dig fram längs vägen, disciplinerat och längtansfullt. Ingen kan någonsin döma dig att du misslyckas, mer än du själv. Och om du frågar mig, finns inga misslyckanden för vi är alla vinnare när vi tar kontrollen och förverkligar våra liv. Oavsett om vi når bergstoppen eller inte.
Fotonot: Solnedgång på jobbet en em i November
11 kommentarer:
Misslyckanden är lärdomen, utan misslyckanden skulle vi aldrig kunna vara tacksamma när framgången kommer.
För att skratta ska vi också gråta
Vilket bra och tänkvärt inlägg Malin. Jag tar till mig av varenda ord och tips, de är värdefulla. Kram
Sv: Jag förstår inte riktigt vad du menar? Dom har satt på dockhuvuden på skyltdockorna? Hmm.. Såg att Gina Tricot har fått kritik för sina supersmala dockor också. Trodde trenden med smala skyltdockor var över för några år sedan då debatten var som hetast. Trodde dom skulle gå över till en mer normal form, men de kanske har gått tillbaks till anorexidockorna igen?
Det var så lite, Klara! Tack för du tar dig tid att läsa.
Maja: Svarar hos dig :)
Som alltid tänkvärt Malin och jag kunde inte hålla med dig mer än vad jag gör!
Många är så rädda för att misslyckas med att ta sig ända fram att de inte inser att vägen fram är ett lyckande vart du än stannar på vägen.
Alla lärdomar tar dig framåt - positiva som negativa - bara du låter dem göra det. Väljer vi att se det som ett misslyckande kan vi lätt gräva ner oss. Väljer vi att ta lärdom tar vi ännu ett kliv framåt.
Tack för ännu ett insiktsfullt inlägg fina fina Malin, du öppnar alltid mina tankegångar lite extra!
Och du öppnar mina, Annie med de tänkvärdheter du bjuder på i din blogg och här hos mig.
Varmt tack!
Så sant! Verkligen kloka och fina ord! Jag försöker se tillbaka på det som hänt i mitt liv som något som format mig (och jag är väl inte helt fel och galen?) Man kan aldrig ångra det man försökte, men man kan ångra det man aldrig testade...Erfarenhet är en enorm rikedom, oavsett om det är bra eller sämre erfarenheter!
Jag tänker, när vi bli äldre, vad vi vill minnas mest. Det vi förverkligade eller det vi inte förverkligade?
Och Trillis är alldeles underbar, något annat finns inte i min värld.
Tänkvärt!
Hej, jag hittade just till din sida.
Jag håller med om att de små ändringarna är väl värda uppmärksamhet och vad mycket mer nöjd man blir om man glädjer sig över de.
Tack för ett bra inlägg!
Hej & Välkommen Karin!
Glad att du hittade något att ta med dig i min blogg :) Nu ska jag ta en titt hos dig!
Skicka en kommentar