26 januari 2012

Litet slitet hjärta

Det blev till sist en skön landning för en trött kropp och litet slitet hjärta. En sån där dag som inte blåser jämt men som slutar i en ljum vindstilla luft. Under kvällen tog Kärleken och jag tog oss i väg till ett bad på andra sidan stan där vi simmade i det 34 grader varma vattnet. Jag har kommit långt med min vattenrädsla tack vare min sambo som tålmodigt lärt mig att bli en bättre simmare. Men det var inte bara det jag ville tala om.


Idag har varit en sån där dag som jag kommer att minnas på många sätt och jag funderar på hur saker verkligen kan ändra form på bara några ögonblick. En mycket nära vän har flyttat långt bort och det var bara en av några saker som idag kändes i hjärtat. Ibland är det ju så, att "de där sakerna" väljer att samla sig för att sedan explodera på en och samma minut. Idag har livet i sin fulla kraft blåst upp stora vågor omkring mig men det är också livet som idag lärt mig att ta ett djupt andetag,  för att i framtiden välja att andas friskare luft. Och visst är det skönt när man känner tryggheten att man kan landa i något nytt, även om jag inte är där än. 

8 kommentarer:

Trillingnöten sa...

Ja, ibland är det så att man sparar lite på sånt som är jobbigt och så plötsligt kommer locket man satt på att ploppa upp och ut kommer allt. På samma gång. men då är det bra om det får komma ut :) Det bra och det dåliga!

Malin-Charlotta sa...

Här var det mer händelser som valde att pluppa upp, som skapade starka känslor. Lite som att bli överkörd av ett tåg några gånger.

Hoppas du kryat på dig, min vän.

Malin sa...

Det kan kännas så typiskt när flera jobbiga saker dyker upp samtidigt. Dagar man önskade att man kunde hoppa över. Skönt att du fick njuta med kärleken och avsluta dagen lite bättre.
Min tillvaro denna vecka har varit hektisk, inte direkt den mjukstarten jag önskade på jobbet efter semestern. Försöker dock inte stressa upp.
Ha en underbar helg!

klara sa...

Ibland kommer de där vågorna av känslor och då kan man inte gör så mycket mer än att försöka står kvar och omfamna känslorna. Låta dem vara där men också blicka frammåt. Det kommer bättre dagar.
Att du utmanar din rädsla för vatten är så beundransvärt. Kram min vän

Malin-Charlotta sa...

Välkommen hem Malin! Jo, det här var en specifik oväntad händelse som gjorde jag tappade fotfästet för ett tag. Var väldigt obehagligt, man tror man är beredd men det är man inte. Idag känns allt dock mycket bättre :-)

Svarar vidare i din blogg!

Malin-Charlotta sa...

Hej Klara, så vackert skrivet av dig. Jag fick ett hav av kalla vågor över mig men det lärde mig också mycket om människan, både om mig själv och andra. Nästa gång så är jag förhoppningsvis mer beredd och kan använda mina redskap.

En god vän sa: Nu är du bättre rustad till nästa gång och det är så sant!

Och vattnet, jag har ambitionen där att göra det till min vän, men dit har jag en lång bit kvar :-)

Tack för din fina uppmuntran!
Kram

♥ Sojka ♥ sa...

Låter mysigt att gå och simma. Ja jag kan bara simma vanlig bröstsim eller vad det heter. Jag vill kunna simma sådär snabbt när man kastar runt armarna men det ser bara ut som om jag håller på att drunkna när jag försöker göra det haha.
Kram och hoppas du har en bra helg! :)

Malin-Charlotta sa...

Hej Anne-Sofie!

Jag har precis lärt mig att simma med glasögon och putta ut luften under vattenytan. DET är stort för mig!

Frisim som det heter (det du menar) kan inte jag heller. Vi har försökt oss på det men jag får inte till det med andningen eller rytmen. Men någon gång....å kanske du med?..

Hoppas du har det gott du med! Kram!

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...