Han bjuder på ett gammeldags språk och ett vackert kärleksfullt ord när han pratar om sin fru: Fjälla. Var tog det vägen? Mannen jag valde mig möta denna dag, fyller 80 nästa år. Full av livslust och flitig gäst på vår golfbana. Dock cyklar han inte längre pga en höftoperation men han åker rullskidor och vanliga skidor, så ofta han kan. Vilket han så klart tycker jag också ska börja med.
Är lycklig att jag klev vid sidan av den svenska ramen för att ge spontaniteten och gemenskapen utrymme till dom vi inte känner. Faktum är att hela min dag fylldes av härliga konversationer med människor jag annars inte hade pratat med. Plötsligt fanns de överallt! Och hur kunde det nu då bli så bra? Jo, jag gjorde ett aktivt val i min vardag där jag gav mig själv och mina medmänniskor en chans att närma oss varandra.
7 kommentarer:
Vilken underbar historia! Det är så här jag vill att vårt samhälle ska fungera! Varför gör vi inte mer sånt? Du har rätt, det gäller att göra aktiva val! Att våga ta steget. Vad är man rädd ska hända egentligen? Att man får huvudet avbitet är ju ingen egentlig risk! Tänk vad glad den här mannen kom att vara resten av dagen :) och du likaså! Fram för fler möten, mer mänsklighet! Bra gjort!
Tack! Tänker som så, att om vi vågar, tar fler efter. Jag vill hoppas att det fungerar. Så med det säger jag: För budskapet vidare!
Hoppas du har en vänlig lördag! Kram!
Åh jag fick rysningar när jag läste :) Fler borde ta det steget att prata med främlingar, se vilken fin dag ni gjorde för varandra och vilka nya erfarenheten man kan få endast av att tilltala en människa man annars gått rakt förbi.
Härligt!
Åh vad fint att höra. Det borde finnas mer av detta i samhället. Det är så givande när man vågar ta steget ur ramen på det sättet du gjorde. Du förgyllde hans dag med en så enkel sak som ett samtal. Det är ju fantastiskt!
Både min farmor och farfar bodde på ålderdomshemmet under sina sista år i livet och jag vet att de många gånger saknade just det där- att någon bara satt och småpratade med dem. Jag önskar så att jag hade bott i samma stad så jag hade kunnat vara där för dem men det gick inte. Ibland önskar jag att alla undomar spm bara driver omkring på stan i brist på sysselsättning kunde göra en avstickare till dessa ålderdomshem för att ta ut de gammla i rullsol, spela kort med dem eller bara prata. Tänk vad fint det skulle vara. För några år sedan var jag på ett informationsmöte hos en förening jag ej mins namnet på men de jobbade med frivilligarbete för åldringar. Man skulle besöka dem på hemmet och vara med på diverse aktiviteter. Jag anmälde mitt intresse för att jag kände att jag kunde bidra med något men av någon konstig anledning hörde de aldrig av sig. Kan hända att det blev skrämda av att jag var sjuk och inte såg så stark och frisk ut.
Nu kom jag in på ett sidospår, det jag ville säga var bara att du gjorde nått väldigt fint. Och det är som du säger , man har alltid ett aktivt val att göra. Tack för det Malin, du gav mig en viktig tankeställare så här på lördagskvällen. Tar det med mig :)
Ja, det blev verkligen en fin dag. Njuter av den ännu. Nyckeln är att våga och egentligen har man ju inget att förlora? Jag ska verkligen försöka göra det här valet oftare, ibland kommer jag tas emot med öppna famnen som igår och ibland inte. För man får ju också respektera att alla inte vill prata med främlingar.
Klara, det är ju aldrig för sent. Någon gång i framtiden när du återigen känner dig redo, kan du välja en ny plats att delta med din varma närvaro genom att finnas till hands till dina medmänniskor. Du har så mycket att ge, känner det så tydligt. Tyckte om ditt sidospår. Det var så fint. Som alltid när vi pratas vid så fylls jag av känslan tacksamhet över att jag får ta del av era liv.
Ja, fantastiska saker som händer när man "kopplar upp sig" till det som är utanför sig själv. Om man bara lever med sina egna tankar o vanor o miljöer går energin bara runt och stagnerar till slut. Som att sitta hemma med en ouppkopplad dator. Men om vi bjuder in o konnectar med andra människors energier o världar så får vi ny frisk energi och glädje att surfa o brusa vidare på :-D Härligt när man orkar vara på detta pratsociala humör, eller när man som du säger, tar ett aktivt val (kanske trots sin trötthet)att connecta:-) Kram A-k
Tack Anna-Karin för du tittar in med dina kloka ord. Tänk, att alla dessa undervara val som vi HELA TIDEN har i livet, är ett fantastiskt redskap till att skapa vår egna tillvaro. Vi får det vi väljer.
Kärlek till dig!
Skicka en kommentar