Huvudet värker och små annars obetydliga ljud, känns som atombomber inne i skallen. Jag vill skrika högt, men är för trött. Kroppen vill bara sova. Förnuftet säger jag är helt normal, hjärnskakning är hjärnskakning. Ändå så längtar jag så det gör ont i själen, efter energin, kraften och alla färgstarka sekunder i mitt liv som fyller mig med glädje. Vissa dagar har mer ljus än andra. Idag är en 'sån där grå dag'. Jag längtar så efter mina färger som stals ifrån mig. De gör mig hel igen.
5 kommentarer:
Vilken text! Jag förstår dig. Du är inte dig själv just nu. Smärta, negativa tankar, funderingar...Jag brukar tänka på de gråa dagarna att tänk vad skönt när ljuset kommer tillbaka igen. Det är först när man är nere i en dipp som man verkligen uppskattar sitt liv och hur man brukar må! Som när man har ont i magen. Då uppskattar man verkligen att man är frisk alla andra dagar, för tänk att ha ont i magen varje dag! Jag hoppas färgerna återkommer till dig idag! KRAM
Hej! åH, Du har så rätt!
När jag var sjuk för några år sen i stressrelaterat utmattningssyndrom/kraftig värkproblematik var dessa grå dagar min vardag. Eller.. de blandades med alla nyanser av grått och svart. Kom på igår att jag påmindes om den smärtan, att vandra omkring tom, orkeslös och helt i saknaden av energi.
Numera vet jag att färgerna kommer tillbaka. Alltid. De tar bara olika lång tid på sig att visa sig.
Tack för du tittade in hos mig idag. Det bidrog till en mindre grå dag. Känns faktiskt som jag kan hitta några kulörer idag :) KRAMAR
Jag tittar ju inte till dig så pass ofta, så självklart läser jag svaren i din blogg. Jag svarar ju själv i min också :)
Hoppas allt är bättre med dig och huvudet ditt! Ta hand om dig.
Halloj :) Hoppas allt är bra idag lite bättre i alla fall. Du får gärna svara i din egen blogg! Jag gör samma sak själv :) Om det är något viktigt, eller svar på en specifik fråga, svarar jag i den andres blogg :) Låter som att vi gör lika!
Ha en fin kväll! Kram
Tack tjejer!
Tror att färgerna börjar vilja ta plats igen, kändes så under en vilsam promenad i min ensamhet bland solnedgång och fågelsång. Tänk vad naturen kan konsten att läka :)
Kram på er!
Skicka en kommentar