Jag har inte åkt skidor sen jag var tonåring och det minnet är bara positivt då jag var hyfsad på ämnet. Kan säga det var tur jag hade med mig den positiva minnesbilden idag.
Jag kunde aldrig tro det skulle vara så vingligt, att kroppen skulle kännas som Bambi på hal is. Efter ett par kilometer ordnade det dock upp sig, även om jag tyckte knappt att jag kom framåt. Skidorna kändes för långa, bakhala och utan glid, men så var det ju inte. Det är jag som inte har teknik för fem öre. Det var inte så enkelt som jag trodde, men åh andra sidan är ju det positivt, för nu kan det bara bli bättre!
Det blev 4.5 kilometer vilket säkert räcker till för att ordna träningsvärk imorgon. Men hur det än är och blir, så är jag just nu världens lyckligaste!!
6 kommentarer:
Ojojoj! Det där låter som träningsvärk deluxe imorgon :) Men härligt att vara igång!!
Bra jobbat och visst är det hääärligt! :D
Träningsvärken uteblev, Trillis! Var nästan besviken, haha! Så det blev 6.8 nya km idag ....
Tack Sara! Och det var härligt även om jag verkligen är usel på skidor. DET tycker jag känns positivt :)
Härligt! Åh jag längtar efter min skidpremiär. Jag har mina skidor i Luleå men hoppas kunna frakta ner dem snarast! Det är ju så himla härligt, men jag är rädd för nerförsbackarna, haha skriker alltid och sätter mig ner som en köttbulle!
Tack för dina fina kommentarer!:) Blir så glad!!
Underbart! Under hel min barndom tyckte jag längdskidor var pest och pina men nu tycker jag det är himla fint- Särskillt om det är i skogen :)
Skicka en kommentar