Alla har vi väl någon gång varit alldeles berusade av kärlek till en annan individ, ni vet sådär att ni vill stanna tiden för känslan är så ovärderlig, ni kan varken sova, äta eller tänka? Eller på våren då ni promenerat om och om igen i en park full vit och blåsippor för att aldrig kunna se er mätta på härligheten? För att inte tala om när verkligheten viskar sanningen genom de berusade små lyckofjärilarna som gång på gång flyger ikapp i maggropen? Det blir snudd på sagolikt.
Mitt liv är så nu. Vi jobbar med att ta fram en jättefin logga till bolaget, profil kläder ska väljas och klienter önskar min hjälp i form av Vägledning. Ibland känns det som jag drömmer, jag har inte fattat på riktigt att jag får göra det jag drömt om. Som när jag tränade med en klient idag och det blev så toppenbra. De värdefulla uppmuntrande orden han uttalade efteråt värmde ända in i själen. Eller som när jag svängde förbi ett profilföretag för att välja kläder och fick en fantastisk service till min ändå lilla omfattning av order. Jag tittar många gånger på smset jag fick från en annan klient igår där hon uttryckte sin tacksamhet till allt jag gav henne.
Livet är som ett stort kraftfullt kärleksoväder!
Åh jag älskar det !!!